Raoul Wallenberg – ett svenskt arv av mod och ansvar

Raoul Wallenberg var en svensk diplomat och affärsman som blev en av de viktigaste personerna i arbetet med att rädda judar under Förintelsen. Han föddes 1912 i en av Sveriges mest kända familjer och reste till Budapest i juli 1944 som sekreterare vid den svenska legationen. Vid den tiden hade hundratusentals ungerska judar redan deporterats till koncentrationslägret Auschwitz, och de som var kvar i Budapest hotades av förföljelse och död.

Wallenberg och hans kollegor utfärdade svenska skyddspass, ordnade byggnader under svenskt beskydd, samt tillhandahöll mat, tak över huvudet och medicinsk hjälp. Wallenberg ingrep också personligen hos ungerska och tyska tjänstemän och konfronterade ibland beväpnade vakter för att stoppa deportationer och avrättningar. Genom dessa insatser, tillsammans med andra diplomater och hjälparbetare, räddades tiotusentals liv.

I januari 1945, efter att sovjetiska styrkor hade gått in i Budapest, greps Wallenberg av de sovjetiska myndigheterna. Han fördes till Moskva och försvann i det sovjetiska fängelsesystemet. Sovjetunionen uppgav senare att han hade avlidit i Lubjanka-fängelset 1947, men omständigheterna kring hans fängelsestraff och död har aldrig blivit helt klarlagda.

Raoul Wallenbergs historia är fortfarande viktig eftersom hans handlingar visar vad en människa kan åstadkomma, även i ett samhälle präglat av organiserad förföljelse. Han hade ingen militär makt, utan använde sin diplomatiska ställning, sin uppfinningsrikedom, sitt personliga mod och Sveriges internationella position för att skydda människor som andra hade övergett. Hans exempel påminner oss om att lagar och institutioner får verklig betydelse när människor är beredda att använda dem för att försvara mänskligt liv.

För Sverige och Utrikesdepartementet är Wallenberg både en källa till stolthet och en anledning till eftertanke. Hans uppdrag representerar de bästa sidorna av svensk diplomati: humanitärt engagemang, praktisk problemlösning och försvar av människors värdighet. Samtidigt väcker Sveriges långvariga försök att ta reda på vad som hände honom svåra frågor om statens ansvar för medborgare som tjänar landet utomlands och om vikten av att stå upp mot mäktiga regeringar när grundläggande mänskliga rättigheter kränks.

Denna webbplats, som ger tillgång till de dokument som finns i Wallenbergärendet hos Utrikesdepartementet, bör ses i det sammanhanget. Utrikesdepartementet hoppas att den inte bara ska bidra till vårt gemensamma minne av en av 1900-talets stora hjältar, utan också vara en resurs för dem som vill fördjupa sig i frågan och bidra till de fortsatta ansträngningarna att få klarhet i Raoul Wallenbergs öde.